Det huvudsakliga syftet med andning är att tillgodose behovet av syre hos kroppens organ. Syret transporteras ut i kroppen med de röda blodkropparna och slaggprodukten koldioxid transporteras på samma vis tillbaka till lungorna och överförs via lungblåsorna, alveolerna, till utandningsluften.
Alveolerna är hundratals miljoner till antalet och är organiserade längst ut i lungträdet som små druvklasar. På så vis ökar kontaktytan mellan inandningsluft och lungans kärlträd. Hos en vuxen människa motsvarar den sammanlagda ytan av lungblåsorna en lika stor areal som en badmintonplan.
Flera lungsjukdomar är så kallade folksjukdomar, vilket innebär att de drabbar en stor andel av befolkningen och får konsekvenser för såväl individer som samhället.
Lungsjukdomar brukar beskrivas utifrån om de orsakas av nedsatt luftflöde i luftrören (obstruktiva lungsjukdomar som till exempel astma och KOL) eller om de beror på en minskad lungvolym/lungfunktion (restriktiva lungsjukdomar).
Astma
Förekomsten av astma har gradvis ökat och i dagsläget är omkring 7-8 procent av den vuxna befolkningen drabbade. Astma är en så kallad obstruktiv lungsjukdom, det vill säga en sjukdom som orsakas av försämrat flöde i luftrören. Det ger upphov till svårigheter att andas och få luft. Symtom på astma kan exempelvis vara trötthet och dålig kondition eller mer uttalat i form av tydliga andningssvårigheter, pip i bröstet och hosta.
Astma kan beskrivas på olika sätt beroende på om det finns tydliga faktorer som utlöser anfallet eller ej. Barn har ofta infektionsutlöst astma. Hos vuxna går det ibland att se en koppling till allergi, läkemedelsanvändning, fysisk miljö eller ansträngning. Det vanligaste är dock att det inte går att finna någon säker orsak till varför en person har astma eller får ett astmaanfall.
Gemensamt för alla personer med astma är att luftrören är förtätade av en kronisk inflammation i luftrörsslemhinnan samtidigt som musklerna i luftrören dras samman. Resultatet blir ett betydligt minskat luftpassage, det vill säga svårigheter att få luft.
Behandlingsmöjligheterna av astma har förbättrats avsevärt. I stället för att rikta in behandling på att kupera astmaanfallen så erbjuder dagens behandling möjlighet att förebygga astman. Individualiserad behandling har ökat möjligheterna till att bli besvärsfri, men den ställer också krav på att en person med astma lär känna sina symtom och själv kan styra sin behandling. Det kan man göra till exempel genom att själv bedöma luftflödet i luftrören med en så kallad PEF-mätare.
KOL
Begreppet KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, vilket kan översättas med problem med ständigt täta luftrör. KOL är ett samlingsnamn för problem med kronisk inflammation i luftrören som med tiden ger upphov till kronisk luftrörskatarr (kronisk bronkit) och så småningom också skada på lungblåsorna. Vid allvarlig skada på lungblåsorna uppstår sjukdomen emfysem, vilket kan minska lungornas kapacitet.
KOL är en sjukdom som i stor utsträckning är förknippad med tobaksrökning. Den som aldrig rökt, eller endast rökt en kort period i livet, har liten risk för att utveckla KOL.
Förekomsten av KOL har ökat under de senaste åren och sjukdomen är underdiagnostiserad. Det vill säga många har KOL utan att veta om det.
Den absolut viktigaste behandlingen är rökstopp. Medicinsk behandling kan ges i syfte att vidga luftvägarna. Även annan läkemedelsbehandling kan bli aktuell. Förutom läkemedelsbehandling är det visat att fysisk träning har en god effekt på den fysiska presentationsförmågan hos människor som har KOL.
Rökavvänjning
De allra flesta som röker vet att det inte är bra för hälsan och att de har mycket att vinna på att sluta. Ändå är det så svårt att sluta även för den som vill. Förklaringen är att nikotinet i tobaken har skapat ett beroende som kan vara mycket svårt att bryta. Inte nog med att nikotinet upplevs som både uppiggande och rogivande, den som försöker sluta upplever ofta besvärande abstinensbesvär.
Klart är att det finns många hälsofördelar med att sluta röka, särskilt för dem som är i riskzonen för, eller redan har drabbats av, en sjukdom i lungor, luftvägar, hjärta eller kärl. Motivationen att sluta tycks vara den främsta faktorn om man ska lyckas.
För den som vill sluta röka kan det vara bra att planera det hela i förtid. Det kan vara klokt att kontakta hälso- och sjukvården eller en sluta-röka-organisation för att få praktiska tips och stöd.
Nikotinläkemedel, till exempel nikotinplåster eller tuggummi, ökar sannolikheten för att lyckas. Det kan minska röksuget och mildra abstinensbesvären. Det finns också receptbelagda läkemedel som kan underlätta rökstoppet och minska röksuget under en övergångsperiod.