Mag-tarmkanalens längd, från ena änden till den andra, brukar anges till svindlande nio meter hos en vuxen individ. Detta är ett system med vitt skilda funktioner beroende på var i dess sträckning man befinner sig. Gemensamt för alla delar är ett muskellager som kan dras ihop och ge upphov till en påskjutande rörelse som kallas peristaltik.
Matstrupens (esofagus) främsta uppgift är att med en kramande rörelse underlätta sväljningen. I magsäcken (ventrikeln) finfördelas och smälts födan och i tunntarmen absorberas näring som socker, fett, proteiner, vitaminer och mineraler. Tunntarmen består av tre delar tolvfingertarmen (duodenum), jejunum och ileum. Slutligen kommer det som är kvar av födan till tjocktarmen (colon), vars huvudsakliga funktion är att absorbera vätska och sköta visst utbyte av salter. Till sin assistans i denna process har tarmen bukspott och galla som underlättar nedbrytningen av äggviteämnen och fetter.
Mag-tarmkanalens nervsystem
För att sköta alla dessa processer krävs ett avancerat nervsystem som talar om för de olika delarna när det är dags att dra ihop sig, skjuta på, backa, slappna av eller utsöndra bukspott. Inte undra på att det kan haka upp sig ibland. Man tror att orolig tarm med exempelvis förstoppning eller magkatarr beror på störningar på grund av obalans i detta system.
Vanliga mag- och tarmsjukdomar
Tyvärr är denna del av kroppen ganska ofta drabbad av sjukdomar, de flesta dock av godartad karaktär men besvärliga för den drabbade. Till de vanligaste hör irriterad tarm syndrom (IBS/colon irritabile), magkatarr och förstoppning som kan drabba upp till 20 % av befolkningen. Andra mer sällsynta sjukdomar är allergi mot gluten (celiaki) som ger en inflammation i tunntarmen, inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, magsår, gallsten, bukspottskörtelinflammation. Det är även vanligt med infektioner orsakade av bakterier eller virus.
Ska man söka läkare på grund av sin oroliga mage?
Alla människor drabbas av enstaka magknip då och då, men förändras exempelvis tarmvanor markant, bör man söka läkare. Läkaren bedömer symtomen och gör en utredning med hjälp av blodprov, endoskopisk undersökning, röntgen eller ultraljud. Det finns ett antal läkemedel på marknaden som kan återställa funktionen hos en drabbad person. Intensiv forskning sker på området med förhoppning om att kunna hitta bra hjälpmedel till några av våra vanligaste folksjukdomar inom en relativt snar framtid.