I centrum för cirkulationssystemet finns hjärtat, kroppens viktigaste muskel, som pumpar och driver blodet genom blodkärlen till kroppens alla organ. Normalt har en vuxen människa ca 5 liter blod i sitt kärlsystem. Hjärtats frekvens regleras automatiskt och står under inflytande av det centrala nervsystemet. I vila pumpar hjärtat varje minut ca 5 liter blod, men vid kraftigt arbete kan denna volym öka till 25 liter. Normalt slår hjärtat under ett dygn mer än 100.000 gånger och pumpar 7-9 ton blod. Ett friskt hjärta har således en imponerande kapacitet.
Blodet tar upp syre från andningsluften i lungorna och ger där ifrån sig framförallt koldioxid som vi andas ut. Det syrerika blodet pumpas sedan ut i hela kroppen. Hjärtmuskelns vänstra del är kraftigare än dess högra del och utför det största arbetet. Hjärtat dar ihop sig och slappnar av ca 70 gånger varje minut. Detta ständiga arbete kräver mycket energi som hjärtmuskeln får genom blodet via sina egna blodkärl, de s.k. kranskärlen.
Från hjärtat pumpas det syrerika blodet först ut i den stora kroppspulsådern (aorta), som förgrenar sig i andra mindre blodkärl till alla delar av kroppen. Gemensamt kallas dessa blodkärl pulsådror eller artärer. Med blodet transporteras även olika näringsämnen från mag/tarmkanalen till cellerna i de olika organen. Under ämnesomsättningen bildas olika ”slaggprodukter” som blodet transporterar för utsöndring genom njurarna, levern och lungorna. Efter hand blir blodkärlen smalare och bildar till slut mycket fina rör, s k kapillärer. Efter kapillärerna passerar blodet via allt större kärl, s k vener, till hjärtats högra del, varifrån det via lungorna och upptag av syre åter når hjärtats vänstra del. Den sammanlagda längden av artärer, kapillärer och vener har grovt uppskattats till ca 4.000 mil.
För att hjärtat skall kunna pumpa ut blodet till alla organ krävs ett tryck som motsvaras av blodtrycket. När hjärtat drar ihop sig och töms bildas ett högre tryck (det systoliska blodtrycket) och medan hjärtat slappnar av och fylls på nytt är trycket lägre (det diastoliska blodtrycket). Normalt varierar blodtrycket ganska mycket. Det påverkas av många faktorer, t ex psykisk eller fysisk ansträngning, stress, oro, födointag och alkoholkonsumtion. Vid vila och avkoppling sjunker blodtrycket och allra lägst är det under sömnen på natten. Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver (mm Hg). Normalt systoliskt blodtryck är 120-130 mm Hg, medan det diastoliska blodtrycket är omkring 80 mm Hg. Med åldern stiger det systoliska blodtrycket, medan det diastoliska trycket i stort är oförändrat eller till och med sjunker något.
Det är inte skadligt att ha ett lågt blodtryck om man inte upplever några symptom av detta. Högt blodtryck innebär däremot en ökad belastning för hjärta samt blodkärl och är en av de viktigaste riskfaktorerna för sjukdomar i dessa organ. Blodtrycket regleras på många olika sätt, bland annat genom aktiviteten i olika nerv- och hormonsystem. Blodtrycket är även beroende av hjärtats funktion, blodets volym och graden av åderförkalkning i blodkärlen.