Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Agera nu för att undvika nästa stora folkhälsokris

För många av oss har coronapandemin varit den enskilt största krisen vi genomlevt. Då pandemin fortsätter att orsaka stort lidande och stora samhällskostnader runt om i världen, har vi en skyldighet att ta vara på den enorma innovationsförmågan vi sett under krisen. Vi har lärt oss att jobba på nya sätt och måste dra nytta av den kunskap och det samarbete som visat att inget är omöjligt.

Christian Gerdesköld, Medicinskt ansvarig infektion, Pfizer i Sverige

Även om det dagligen rapporteras om hur pandemin påverkar människor och samhällen världen över är det få som pratar om hur covid-19 accelererar hotet mot antibiotikaresistens. En granskning av data från över 30 000 fall av covid-19 globalt visade att 74% av patienterna fick antibiotika trots att endast 8% hade bakterieinfektioner. Studien tyder på att ett stort antal antibiotika ordineras i onödan, vilket ökar risken för antibiotikaresistens - särskilt i områden där det redan är ett stort problem. Liknande rapporter kommer från USA där forskare har sett en ökning av en resistent superbakterie (Candida auris) på sjukhus som drabbats hårt av covid-19. Detta är oroande för alla som arbetar med antimikrobiell övervakning för att minimera risken för resistens.

Men vi har sett vad som kan åstadkommas när läkemedelsbolag, myndigheter, vården och den akademiska världen kommer samman för att bekämpa infektioner och skydda liv. Alla jobbar mot en gemensam fiende, viruset, och lägger all konkurrens åt sidan för att hitta lösningar i att bekämpa pandemin i ett aldrig tidigare skådat tempo. Vi kan göra detsamma i arbetet mot antibiotikaresistens.

Det finns vissa likheter mellan coronapandemin och spridningen av antibiotikaresistens. Båda sprids snabbt och över hela världen, påverkar människor i alla åldrar och i alla länder och särskilt de mest utsatta med underliggande sjukdomar. Många insatser för att bekämpa covid-19 är också kritiska i kampen mot antibiotikaresistens. Som vikten av att patienter rutinmässigt ska screenas för infektion, använda de vacciner vi har tillgängliga och provtagningar för att bestämma vilken typ av behandlingar som ska sättas in för att lindra infektionen. Dessa åtgärder kan hjälpa till att säkerställa att människor får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt, samt hjälpa till att hantera framtida utbrott genom bättre infektionsspårning.

De flesta känner till att antibiotika kan bota många bakteriella infektioner. Men antibiotika har flera inneboende värden som inte är lika kända men nog så viktiga för folkhälsan. Antibiotika möjliggör kirurgi och cytostatikabehandling genom att förebygga och behandla infektioner som dessa behandlingar kan medföra. En klok antibiotikapolitik kan också ge positiva effekter för hela befolkningen utöver direkta vinster för den enskilda patienten. Med beredskap att kunna växla mellan olika antibiotika vid ett större infektionsutbrott skapas en försäkring mot resistensutveckling. En fortlöpande utveckling av nya antibiotika med olika verkningsmekanismer försvårar för bakterier att utveckla resistens. Nya antibiotika med smalt behandlingsspektrum kan bidra till att skydda de goda bakterier som finns i kroppen och samtidigt minska risken för antibiotikaresistens genom att bara angripa de bakterier som är skadliga.

Allmänhetens kunskap om infektioner och smittspridning har heller aldrig varit större. Vi förstår vårt individuella ansvar för att förhindra infektioner och skydda dem omkring oss. Vi tvättar händerna, stannar hemma vid minsta symtom och håller avstånd. Dessa åtgärder har visat att det går att förebygga infektioner och hindra smittspridning. Att behålla detta momentum är nu avgörande för att vi ska fortsätta agera på ett sätt som kan göra skillnad i att förebygga bakterieinfektioner och fortsätta minska användningen av antibiotika.

Under pandemin har vi upplevt hur vår egen hälsa och vårt välbefinnande är beroende av hälsan och beteendet hos de omkring oss. Detsamma gäller för antibiotikaresistensen. Även om vi kan fortsätta med god handhygien och hålla avstånd, hoppas jag att läkemedelsindustrin, myndigheter, vården och den akademiska världen tar sig an hotet från antibiotikaresistensen på samma sätt som covid-19-krisen, och gör allt vi kan för att förhindra nästa pandemi.

Sverige har länge varit världsledande i kampen mot antibiotikaresistens, inte minst genom samarbetet i STRAMA, men mer måste göras. Det handlar om att se vaccin som ett sätt att förebygga infektioner även av multiresistenta bakterier, det handlar om att ha ersättningssystem som uppmuntrar till forskning på nya antibiotika. Det handlar också om att med bättre diagnostik och klokare användning minska risken att existerande antibiotika blir mindre effektiva genom att fler mikrober blir multiresistenta.

Endast om vi arbetar tillsammans kan vi motverka antibiotikaresistens. Det är uppenbart att vi måste agera nu för att skydda vår framtid!
 

Christian Gerdesköld
Medicinskt ansvarig infektion, Pfizer i Sverige

 

Referenser:

  1. Langford BJ, So M, Raybardhan S, et al Antibiotic prescribing in patients with COVID-19: rapid review and meta-analysis. January 2021
  2. ‘Cousins, S., 2020. 'Drug-resistant superbug thriving in hospitals hit hard by COVID-19.’ National Geographic. January 2021.