Christoph Varenhorst i Dagens Samhälle: Varför väntar regeringen – fler vaccinationer räddar liv

Vaccinationer är jämte förbättrad hygien och antibiotika ett framgångsrikt verktyg i arsenalen för infektionsbekämpning. För snart två år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker ska ingå i ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Sedan dess har förslaget legat på regeringens bord i väntan på beslut, skriver Christoph Varenhorst, medicinsk direktör på Pfizer Sverige i Dagens Samhälle.

Christoph Varenhorst, medicinsk direktör på Pfizer Sverige

I regeringsförklaringen 2014 utlovade regeringen insatser för att förbättra folkhälsan med målet att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Mandatperioden lider nu mot sitt slut, och vi bör fråga oss varför så lite har hänt?

Årligen dör hundratals, ibland tusentals, personer i Sverige direkt eller indirekt på grund av influensa och pneumokockinfektion. Lunginflammation, som ofta orsakas av pneumokocker, är den ledande orsaken till död orsakad av infektioner i Europa. Risken att dö av lunginflammation ökar avsevärt med stigande ålder. Även om pneumokocker också orsakar mindre allvarliga infektioner som öron-och bihåleinflammation, har personer med vissa kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar större risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp med blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation.

Pneumokocksjukdom kan inte bara vara förödande för den enskilda patienten, utan innebär även en avsevärd börda för sjukvården och samhället. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar vore det därför kostnadseffektivt att införa ett särskilt program för pneumokockvaccination för riskgrupper. Redan första året med ett nationellt vaccinationsprogram skulle vårdkonsumtionen kunna minska med 17 miljoner kronor. Kostnadsminskningen beror både på att färre skulle behöva läggas in på sjukhus, men också på att vi skulle få minskade sjukskrivningar. För barn – både i Sverige och andra länder – har vaccinationsprogram mot pneumokocker mycket god effekt och minskar både lunginflammation och blodförgiftning.

Det är regeringen som fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram, medan landsting respektive kommuner ansvarar för att vaccinet ska erbjudas kostnadsfritt till de aktuella målgrupperna. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är däremot inte bindande, vilket medför att så länge regeringen ingenting beslutar så är det upp till kommuner och landsting att besluta om införande och eventuella kostnader för patienterna.

Att vi ännu inte har ett regeringsbeslut om nationellt vaccinationsprogram resulterar därför i en ojämlik vård där särskilt utsatta grupper ibland inte blir vaccinerade. Detta drabbar särskilt de delar av Sverige där landstingen och kommunerna inte tar initiativ till att på bred front implementera Folkhälsomyndighetens rekommendation.

Ett nationellt program hade förbättrat möjligheten till uppföljning av genomförd vaccinering och ökat våra kunskaper om både sjukdomsbörda och kostnadseffektivitet. Dagens spretiga implementering av vaccinationen försämrar den möjligheten avsevärt. Faktum är att täckningsgraden för influensavaccination idag ligger under 50 procent, vilket betyder att Sverige inte når upp till Världshälsoorganisationens (WHO) målsättning om 75 procent. Detta kan jämföras med barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden är cirka 97 procent.

Regeringen har en unik chans att prioritera förebyggande insatser och skapa jämlik vård genom att besluta om ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Ta den!

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle 2018-03-20. Länk till artiklen på Dagens Samhälle