Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Digitaliseringen berör allt och alla

– Digitalisering betyder kort sagt allt som är it, och berör alla grupper inom och sjukvården idag. Det gäller alltifrån hur vården läggs upp till hur journalsystem kopplas ihop med forskning och kvalitetsregister. Men begreppet omfattar även e-hälsa, som att patienter kan boka tid på nätet eller träffa läkare via videolänk.

Digitaliseringen påverkar, inte minst, hur professionen kommer att arbeta. Redan idag kan läkare få hjälp att ställa diagnos med hjälp av datorn, säger Anders Lönnberg som ingår i regeringens innovationsråd inom life science.

– Inom Läkarförbundet var man länge tveksam till digitalisering. Men nu har man upptäckt fördelarna. Ta till exempel svårigheten med att ställa korrekt diagnos.

Det finns ungefär 9 000 olika sjukdomsdiagnoser. Sannolikheten att en människa ska kunna träffa rätt är som ett lotteri. En läkare kan ägna hela sin arbetstid åt att hitta en ovanlig diagnos utan att lyckas. Med datorns hjälp kan olika studier matchas och kopplas ihop med labbprover. En dator kan också läsa av bilder betydligt snabbare än en människa.

Anders Lönnberg påpekar att det gäller att veta vilken teknologi som passar för vad och för vilken sjukdom. Själv är han ett levande exempel på hur tekniken hjälper honom. Anders Lönnberg är diabetiker och kollar både sockerkurvor, vilka mediciner han ska ta, hur mycket och vid vilken tid på dygnet – med hjälp av datatekniken. Han förnyar också sina recept via mejl.

– Det här förenklar självklart min vardag. Digitaliseringen innebär att nya rön kommer alla till del snabbt. Ytterst är det en jämlikhetsfråga, säger Anders Lönnberg.

Innovation inom life sciences uppdrag är att samordna förslag från social-, utbildnings-, och näringsdepartementen. Man ska också förbättra vården genom att snabba på spridningen av nya bra metoder och se till att uppfinningarna kommer patienterna till godo. Rådet har också till uppgift att se till att de tre sektorerna når en gemensam dagordning med gemensamma prioriteringar, samt att ge förslag på lösningar.

– Vi ska åstadkomma ett långsiktigt samverkansprogram och skapa en politik som håller ihop och tar hänsyn både till vård, forskning och näringsliv, förklarar Anders Lönnberg.

– När det gäller näringslivet funderar vi på hur labben ska kunna öppna upp för småföretag och hur vi ska få in utländska finansiärer.

Idag har de flesta insett att man måste samarbeta för att utveckla kvaliteten i sjukvården. Vi behöver därför öppna upp våra biobanker så att alla inom vård och forskning ska kunna använda dem. En bra början är att vi har fått ett nationellt system.

– Landstingen vill också att vi standardiserar systemen. Men det kommer att ta tid, då det är en enorm mängd av olika data, säger Anders Lönnberg.