Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Fastställ vårdens ansvar att medverka i kliniska prövningar

Forskning bör ingå som beställning på ett liknande sätt som annan vård görs i dag, skriver Pfizer Sveriges vd Malin Parkler, på Dagens Medicins debattsida onsdag den 22/1.

Jag är övertygad om att 2020 kommer att bli ett mycket spännande år. Inte minst inom life science är förhoppningarna extra stora då regeringen precis har presenterat sin life science-strategi. Vi har inte bara dessa förhoppningar att engagera oss i utan även ett par rejäla utmaningar att hantera. Det är min önskan att vi gemensamt avlägger ett nyårslöfte med målet att erbjuda bättre behandlingar för fler patienter från 2020 och många år in i framtiden.

I hela Europa ökar antibiotikaresistensen på ett alarmerande sätt. Enligt en prognos från brittiska Review on Antimicrobial Resistance 2014 kan antibiotikaresistens redan år 2050 leda till 10 miljoner dödsfall årligen. Till det kommer ett enormt lidande för drabbade patienter och mycket stora kostnader för sjukvården.

Jag ser antibiotikaresistens tillsammans med klimatförändringar som det kanske största framtidshotet mot vår hälsa. Sjukdomar som länge har varit utrotade i Sverige, kan komma tillbaka och återigen orsaka dödsfall.

För att vända utvecklingen krävs kraftigt skärpta regler för antibiotika inom jordbruket, betydligt klokare användning av antibiotika inom vården, inklusive diagnostik, ett mer genomgripande vaccinprogram och incitament för att forska fram nya typer av antibiotika och andra metoder för att bekämpa antibiotikaresistens. Vårt bidrag är såväl vacciner för prevention, som klok användning av dagens – och förhoppningsvis nya möjligheter med morgondagens – antibiotika.

Sverige, som utsätts för omfattande global konkurrens, måste sikta på att försvara och förstärka sin position inom forskningen. Sverige har forskat fram en lång rad läkemedel som haft stor betydelse för vår hälsa, men de senaste åren har vi har sett hur antalet kliniska prövningar har minskat betydligt, något som får konsekvenser.

Ett konkret exempel är sällsynta sjukdomar. Av över 6 000 identifierade sällsynta sjukdomar, så har 80 procent ett genetiskt ursprung och för endast 5 procent finns tillgängliga behandlingsmetoder. I Sverige finns det cirka en halv miljon patienter med någon eller några av dessa ovanliga sjukdomar.

En stark forskningsnärvaro är oerhört viktig för att bygga kunskap inom svensk vård och för att patienter i Sverige snabbt ska få tillgång till nya läkemedel. Regeringen behöver fastställa ansvaret för vården att medverka i kliniska prövningar. Forskning bör ingå som beställning på ett liknande sätt som annan vård görs i dag. Vi ska bidra till att Sverige får fler kliniska prövningar om rätt förutsättningar finns.

Ingen framtidsspaning vore komplett utan att inkludera digitaliseringens hot och möjligheter. Hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin har oerhört strikta krav för hur man ska hantera hälsodata, vilket vi uppmuntrar. Samtidigt finns det en nästan ofattbar potential i att nyttja den data som samlas in för att åstadkomma påtagliga hälsovinster. För att detta ska ske på ett sätt som värnar datasäkerhet och integritet krävs det att lagstiftningen ständigt anpassas för att hänga med i alla de tekniska landvinningar som sker. Vi ser till exempel gärna att de förslag som lagts fram inom utredningen ”Framtidens biobanker” implementeras utan fördröjning, så att Sveriges lagstiftning moderniseras till samma nivå som Finlands. Vi vill bidra till att patienter snabbare får bättre vård baserad på medicinsk utveckling med hjälp av hälsodata.

På Pfizer är vi beredda att göra vad vi kan för att nå dessa mål, men vi behöver göra det gemensamt. Flera aktörer behövs och ett tydligt nationellt ledarskap. Vem tar ledartröjan?

Malin Parkler vd Pfizer Sverige