Förmaksflimmer - vanligaste hjärtrytmrubbningen

I Sverige lever drygt 300 000 personer med förmaksflimmer. Det gör sjukdomen till en av våra vanligaste hjärtsjukdomar och den absolut vanligaste formen av hjärtrytmrubbning. Förmaksflimmer ökar med åldern och bland personer över 80 år räknas cirka tio procent av befolkningen vara drabbad. Siffran är något högre hos män än hos kvinnor.

Lena Bäckström, Aleris

Ökar risken för stroke

Förmaksflimmer ökar risken för stroke och innebär att de elektriska impulserna i hjärtat är störd så att förmaken slår snabbare än normalt. Pulsen ökar och blir oregelbunden. Även kamrarna slår snabbare. Ibland går förmaksflimmer över av sig själv. Men ofta behövs behandling antingen med mediciner eller genom elkonvertering där man återställer hjärtats rytm. Ibland behandlas flimmer med kateterablation, då man går in via ljumsken, och vanligtvis bränner bort de onormala elektriska signalerna.

Odiagnostiserat flimmer vanligt

Symptomen på förmaksflimmer är hjärtklappning, andnöd, yrsel och trötthet och inte minst nedsatt livskvalitet. Ibland kan hjärtat slå upp till 200-250 slag i minuten. Men medan vissa personer har svåra besvär så märker andra inte av det. Det här gör att många människor aldrig får någon diagnos utan går med så kallat ”tyst flimmer”.

Det som händer under en flimmerattack är att hjärtat slår så fort och oregelbundet att det inte hinner fyllas med blod ordentligt, När blodet strömmar långsammare i hjärtats förmak och kammare ökar risken för att det bildas blodproppar. Propparna kan sedan lossna och följa med blodet upp till hjärnan och orsaka stroke. Därför är det viktigt att hitta personer med förmaksflimmer och behandla besvären.

Socialstyrelsen har diskuterat om att införa allmän screening för personer över 75 år.

Screening sparar lidande och pengar

– Genom att screena personer för förmaksflimmer kan man undvika både personligt lidande och stora kostnader för samhället, säger Lena Bäckström, verksamhetschef vid Aleris Vårdcentral Stureplan i Stockholm.

Sedan i mars har man här infört opportunistisk screening av förmaksflimmer hos personer över 65 år. Med opportunistisk screening menas att patienter som uppsöker vårdcentralen för andra besvär som till exempel magont eller förkylning tillfrågas om de vill kontrolleras för förmaksflimmer genom att få pulsen tagen.

– Fyra dagar i veckan har sjuksköterskorna och distriktssköterskorna infört som rutin att ta pulsen vid handleden på alla patienter över 65 år. Men även patienter i andra åldrar som uppger att de har hjärtklappning eller plötsligt känner en onormal trötthet vid fysisk aktivitet erbjuds pulsmätning. Likaså patienter som är tröttare än vanligt utan att de ansträngt sig. Om pulsen är ojämn tas ett EKG som visas för någon av våra läkare. Patienten får sedan en återbesökstid inom två dagar.

– Ju tidigare man upptäcker förmaksflimmer och kan sätta in behandling desto bättre, säger Lena Bäckström. Många patienter har inga eller få symptom och är därför inte medvetna om att de har flimmer.

Strukturerat omhändertagande

Lena Bäckström sitter med i ett verksamhetschefsforum tillsammans med ett 20-tal kvinnliga verksamhetschefer vid privata vårdcentraler i Stockholm. I forumet träffas man för diskussioner och föreläsningar. Och det var efter en föreläsning om Pfizers och BMS:s projekt ”Fatta Flimmer” som hon bestämde sig för att det var dags att se över strukturen av omhändertagandet av flimmerpatienten på sin vårdcentral. Det ledde också till att hon tog initiativet till att införa screening.

”Fatta Flimmer” är ett projekt som handlar om strukturerat omhändertagande av flimmerpatienter. Enligt svenska siffror räknar man med att cirka 3 procent av befolkningen över 20 år har förmaksflimmer. Men andelen diagnostiserade flimmerpatienter på vårdcentralerna ligger oftast lägre. Det finns alltså en vinning i att screena för förmaksflimmer för att på så sätt minska risken för stroke.

Rekommenderar opportunistisk screening

 Även det europeiska hjärtförbundet European Society of Cardiology, ESC rekommenderar opportunistisk screening i sina riktlinjer hos individer över 65 år med hjälp av puls­mätning och EKG. Rekommendationerna bygger på en stor engelsk studie där man jämfört allmän screening, där ett helt befolkningssegment kontrolleras, med opportunistisk screening. I studien hittade man, oavsett vilken av metoderna man använde, ungefär lika många patienter med förmaksflimmer i de bägge grupperna.

I riktlinjerna ingår också att patienter som har flimmer och medicineras regelbundet kallas till sköterskeuppföljning.

I Sverige inför alltfler vårdcentralen nu opportunistisk screening av förmaksflimmer. Stockholms Läns Landsting skriver i sina rekommendationer att vårdcentralerna inte ska glömma opportunistisk screening. Västra Götalandsregionen går längre och säger att alla över 65 år skall screenas via pulstagning på vårdcentralerna.

Hur många flimmerpatienter man kommer att hitta på Aleris Vårdcentral Stureplan är ännu för tidigt att säga då man startade screeningen i mars i år.

Men Lena Bäckström påpekar att responsen hos patienterna hittills har varit positiv.

– Det handlar om att förebygga ohälsa, stroke och för tidig död. Kan man undvika det så är mycket vunnet naturligtvis för den enskilde men även för samhället i stort, säger Lena Bäckström.

Christoph Varenhort, Medicinsk direktör

Varför väntar regeringen – fler vaccinationer räddar liv

Vaccinationer är jämte förbättrad hygien och antibiotika ett framgångsrikt verktyg i arsenalen för infektionsbekämpning. För snart två år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker ska ingå i ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Sedan dess har förslaget legat på regeringens bord i väntan på beslut.

Läs hela artikeln
Bengt Mattson

Antibiotikaresistens är en allvarlig utmaning för samhället

Den ökande antibiotikaresistensen är en allvarlig global hälsoutmaning. Enligt Folkhälsomyndigheten beräknas minst 25 000 människor dö varje år inom EU till följd av infektioner orsakade av några betydelsefulla resistenta bakterier. Dessa infektioner orsakar förutom individuellt lidande även årligen ökade sjukvårdskostnader och produktivitetsbortfall på minst 1,5 miljarder euro inom EU.

Läs hela artikeln
Karin Eriksson, Vinnova

Vinnova vill stötta fler preventionsprojekt

Varje år satsar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ungefär tre miljarder kronor för att främja forsknings- och innovationsprojekt. Myndighetens uppgift är att bidra till en hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Det gör man genom utlysningar där företag, offentliga aktörer och andra organisationer kan söka finansiering.

Läs hela artikeln