Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Migrän – en underskattad, underdiagnostiserad och underbehandlad folksjukdom

I Sverige beräknas 1,5 miljoner personer lida av migrän. Det gör migrän till en folksjukdom, som fått lite uppmärksamhet jämfört med andra stora sjukdomsgrupper. Detta trots att migrän är associerad med allvarlig invalidisering, funktionsnedsättning, reducerad arbetsförmåga, minskad livskvalitet samt ett ökat sjukvårdsvårdbehov1. Sjukdomen medför en omfattande samhällsekonomisk börda i form av rena hälso- och sjukvårdskostnader men framför allt i form av produktionsbortfall till följd av sjukdom. Sammantaget beräknas samhällskostnaderna för migrän uppgå till flera miljarder årligen2,4. Det finns med andra ord stora samhällsekonomiska kostnadsbesparingar att göra genom en förbättrad migränvård, uppföljning och tillgång till adekvat behandling.

migrän

Migrän - en folksjukdom

Migrän är en neurologisk sjukdom med en stor ärftlig komponent och kan vara både episodisk och kronisk till sin natur. Karaktäristiskt för sjukdomen är att den kommer anfallsvis och yttrar sig som en intensiv, ofta halvsidig bultande smärta. Andra typiska symptom är illamående, kräkningar, lukt-, ljus- och ljudkänslighet.

- Migrän är en neurologisk sjukdom som behöver tas på allvar och behandlas som den komplexa sjukdom den är, säger Ulla Sollenberg, medicinskt ansvarig för migrän på Pfizer.

Ett migränanfall kan pågå i flera dagar och kräver ofta sängläge och många patienter vittnar om den totala ”nedstängningen av livet” som ett anfall innebär och hur det blir omöjligt att fungera i vardagen3. Många migränpatienter kan inte arbeta fullt ut, tvingas byta jobb eller blir sjukskrivna samt har svårigheter att delta i familjelivet och sociala aktiviteter, vilket försämrar livskvaliteten4.

- Både sjukdomens utbredning och hur invalidiserande den faktiskt är, känner många fortfarande inte till. Enligt Global Burden of Disease-rankningen anges migrän som den tredje mest förekommande sjukdomen med den sjunde högsta sjukdomsbördan, säger Ulla Sollenberg.

Viktigt med tidig diagnosticering och uppföljning i sjukvården

Majoriteten av landets migränpatienter omhändertas idag i primärvården som har en mycket viktig roll att fylla när det gäller att utreda patienten, ställa diagnos samt att pröva ut och följa upp insatt behandling. Migrän utgör dock en utmaning för vården gällande kunskap om sjukdomens svårighetsgrad och hur den ska behandlas optimalt.  Och endast hälften av de med migrän beräknas ha fått diagnos.

- Utifrån ett vård- och samhällsresursperspektiv är det viktigt att migränpatienter diagnostiseras i ett så tidigt sjukdomsskede som möjligt, eftersom migrän kan förvärras om den förblir obehandlad, säger Ulla Sollenberg.

Sjukdomen har dessutom en stor samsjuklighet med andra sjukdomar som depression, oro, ångest och sömnstörningar samt stroke och hjärt-kärlsjukdomar 5,6,7,8,9, varför uppföljning i vården är mycket viktigt.

Höga samhällsekonomiska kostnader till följd av migrän

Förutom det mänskliga lidandet så leder sjukdomen också till en omfattande samhällsekonomisk börda i form av de resurser som krävs för behandling och vård till följd av migrän. Det handlar både om rena hälso- och sjukvårdskostnader men även bortfall för samhället i form av den produktion som uteblir till följd av nedsatt arbetsförmåga, så kallad ”sjuknärvaro” samt även ren arbetsoförmåga i form av sjukfrånvaro2.

En rapport från IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi), som tittar på sjukdomsbördan av migrän från ett svenskt perspektiv, visar att den totala kostnaden per patient och år ökade med antalet migrändagar per månad och varierade mellan cirka 55 000 kronor och 275 000 kronor årligen4. Den genomsnittliga totalkostnaden per patient och år uppgick till drygt 120 000 kronor. Produktionsbortfall utgjorde i detta sammanhang den dominerande delen av kostnaderna, cirka 80 procent. Det totala årliga produktionsbortfallet i Sverige beräknas ligga runt 4,9 miljarder kronor2.

I rapporten konstateras vidare att det finns en potential till både kostnadsbesparingar och livskvalitetsvinster i samband med vård som leder till en minskning av antalet migrändagar både för de med episodisk såväl som kronisk migrän4.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det idag finns flera utmaningar i att kunna förbättra omhändertagandet av landets 1,5 miljoner migrändrabbade. Både avseende tidigare diagnosticering och remittering, insättning och optimering av behandling samt en kontinuerlig uppföljning i vårdsystemet.

- Alla vinner på att denna grupp får en förbättrad vårdsituation och tillgång till adekvat behandling, då migrän innebär stort individuellt lidande men också betydande kostnader för samhället, avslutar Ulla Sollenberg.

Referenser

1. Läkartidningen. 2020,117:FTS7

2. LIF.se Nu kan den plågsamma huvudvärken förebyggas: https://lif.se/fokusomraden/en-aktiv-och-hallbar-samhallsaktor/en-fraga-om-liv-och-dod/migran/

3. Pfizer Migränresan augusti 2022

4. IHE-rapport 2018:4 Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige: https://ihe.se/wp-content/uploads/2018/11/IHE-Rapport-2018_4_.pdf

5. NetdoktorPro, 2018: https://www.netdoktorpro.se/neurologi/artiklar/dessa-migranpatienter-loper-storst-risk-for-att-fa-stroke/

6. Praktisk Medicin, Huvudvärk – Migrän, 2012: Huvudvärk – Migrän. Kronisk migrän. | Praktisk Medicin

7. Migrän risk- och friskfaktorer i ett stressfyllt samhälle, 2020: Migrän Anna-Karin Roos Jane Garli Åhörarkopior.pdf (nll.se)

8. Lif.se Forskningens fantastiska framsteg: Migrän: Forskningens fantastiska framsteg: Migrän (lif.se)

9. Läkartidningen Anfallsutlösande migränfaktorer, 2009: Anfalls­utlösande faktorer vid migrän (lakartidningen.se)