Ny organisation kräver nya arbetssätt

– Nya Karolinska innebär ett paradigmskifte där vi går från ett hierarkiskt sjukvårdssystem till ett demokratiskt system med patienten i centrum. Det är en förändring som hela sjukvården behöver genomgå. Det säger Annelie Liljegren, när vi träffas för en intervju i de sprillans nya lokalerna på Nya Karolinska sjukhuset, NKS i Solna. Annelie Liljegren är överläkare och medicinskt sakkunnig vid programkontoret- Nya Karolinska på Karolinska Universitetssjukhuset.

Annelie Liljegren är överläkare och medicinskt sakkunnig vid programkontoret- Nya Karolinska på Karolinska Universitetssjukhuset

Verksamhetsmodellen utgår från patienten

– Verksamhetsmodellen och arbetssätten vi nu implementerar kommer att fungera på ett helt nytt sätt, där vi fullständigt utgår ifrån patienten behov. I den nya organisationen ska det vara tydligt vem som har helhetsansvar för patienten. Istället för att patienten skickas runt mellan olika avdelningar och kliniker under sin behandling och tvingas berätta sin historia om och om igen, så omges de av ett multidisciplinärt team som följer dem genom hela vårdkedjan.

– Tidigare kunde det vara problem med kontinuiteten i vården och det fanns brister i informationsöverföringen. Därigenom blev kvaliteten lidande.

Olika teman

Annelie Liljegren berättar också att sjukdomsområdena nu delas in i olika teman som Tema Barn och Kvinnor, Tema Hjärta och Kärl, Tema Neuro, Tema Cancer, Tema Trauma och Reparativ medicin-Tema Inflammation och Infektion samt Tema Åldrande.   Vårdavdelningar, mottagningar och dagvård kommer att organiseras utifrån dessa olika teman.  Ett tema som till exempelvis cancer innefattar alla tumördiagnoser men samarbetar även med andra teman som Inflammation och Infektion.

– Den här indelningen innebär att vi bryter upp den tidigare klinikstrukturen, säger hon.

Hon förklarar att en annan central del i den nya organisationen är att mäta resultat av vården som är viktiga för patienten.

– Vi kommer att arbeta med så kallade styrkort vilka är ett slags resultatkort som innebär att ett team som handhar en patientgrupp beslutar vilka resultat man vill mäta. För att säkerställa att man tar hänsyn till de resultat som är viktiga för patienten ingår också en patientrepresentant i detta arbete.  I styrkorten tydliggörs resultat för till exempel överlevnad, komplikationer, patientupplevelse, livskvalitet, smärta, bemötande och väntetider. Utfallen utvärderas sedan löpande i syfte att förbättra vården och nå de uppsatta målen.

– Styrkorten skapar samhörighet då flera discipliner är med och diskuterar vad som är viktigt för patienten och vad vi ska sträva efter. I och med att klinikstrukturen upplöses är det viktigt att specialisterna har en administrativ hemvist kopplad till sin specialitet. Inom de olika kompetensområdena har vi också veckomöten där personalen träffar kollegor inom sitt område.

Förändring skapar oro

För personalens del har omorganisationen, som även gäller Huddinge, inneburit att alla chefer har fått söka nya tjänster. Annelie Liljegren är medveten om att inte all personal är nöjd med omorganisationen. Men en så pass stor förändring som denna innebär viss frustration oavsett i vilken typ av organisation man arbetar i.

– All förändring skapar oro. Många tycker det är kul medan andra känner sig otrygga. Det här är en resa som 15 000 anställda ska göra och som kommer att ta lång tid, säger hon och medger att man under en period kommer att tappa styrfart.

Annelie Liljegren förklarar att sjukhusets programkontor som inrättades 2012, bland annat nu organiserar och leder den utbildning som all personal måste genomgå inför flytten.

– För att få delaktighet och viktig input från verksamheten har vi en hel del seminarier och workshops.

Enligt henne ger det nya arbetssättet nya möjligheter att driva utvecklingen framåt.

– Vill man göra framsteg måste man våga ta klivet, säger hon.

Själv menar hon att detta på sikt kommer att gagna patienterna på många sätt.

Möjlighet utnyttja lokaler och teknik

– Förutom att kompetensen samlas runt patienten så kommer vi att kunna utnyttja lokalerna maximalt. Det är bland annat tanken med de nya bygget. Vi ska till exempel kunna skicka tumörprover direkt till vår forskningsbyggnad. Vi ska också kunna få tillgång till all ny teknik som finns på forskningslabben.

Annelie Liljegren tror även att forskning och utveckling kommer att få en skjuts.

Men det är inte bara mot omorganisationen det riktats kritik. Även själva lokalerna har hamnat i fokus då man går från flerbäddsrum till enkelrum.

– NKS är ett högspecialiserat sjukhus avsett för de svårast sjuka. Bassjukvård skall i ökad omfattning bedrivas på Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Capio St: Görans sjukhus. Men visst kräver enkelrummen nya arbetssätt, säger hon.

– Man behöver till exempel se över hur man bäst utför ronder i den nya miljön. Det finns olika åsikter kring om det behövs fler sjuksköterskor när man har patienter i enkelrum vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. Bristen på sjuksköterskor är naturligtvis en knäckfråga.

Annelie Liljegren menar ändå att enkelrum ökar patientsäkerheten. Framförallt genom att smittrisken minskar. Likaså ökar patienternas integritet och de sover bättre. Det har vi fått bekräftat av den personal som flyttade in förra hösten.

– Varje rum har också en anhörigplats så att de kan sova över. Det här är ett sätt att öka delaktigheten för både patienter och anhöriga.

Stor utmaning

Annelie Liljegren sticker dock inte under stol med att en omorganisation som denna är en enorm utmaning.

– Självklart har vi stött på problem. Vi har bland annat fått arbeta mycket med att få de digitala systemen och telefonerna att fungera.  På samma sätt får vi hantera andra problem som dyker upp. Men i längden är jag säker på att omorganisationen och den nya moderna sjukhusbyggnaden blir bra för både patienter och personal.

Malin Parkler, VD Pfizer Sverige

Dags att sätta patienten i centrum

Jag har haft förmånen att under många år träffa patienter, vårdpersonal samt hälso- och sjukvårdens andra intressenter i flera olika sammanhang. Samtalen jag deltagit i har stärkt min bild av att jag själv, det företag jag leder, och alla andra som på något sätt arbetar med hälsa och välbefinnande måste sätta patienternas intressen först.

Läs hela krönikan
Fabian Bolin, War on Cancer

Fabian Bolin om War on Cancer

När Fabian Bolin behandlades för cancer startade han bloggen Fabian Bolin’s War on Cancer där han berättade om sin sjukdomsresa. Idag har han tillsammans med bästa vännen Sebastian utvecklat en social plattform för patienter, närstående och överlevare - WarOnCancer.com har vuxit till ett forum där andra sjuka kan berätta sin historia.

Lyssna på podden
Anna Starbrink, Liberalerna SLL

Dags att vården styrs om och blir till för patienterna

"Det låter som en självklarhet att vården ska utgå ifrån patienten. Men tyvärr har vården länge organiserats utifrån andra perspektiv. Det måste vi ändra på nu. Hela styrsystemet måste göras om så att den blir för patienternas bästa" Det säger Anna Starbrink, gruppledare för Liberalerna och hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm.

Läs hela artikeln