Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Ny RNA-teknologi kan ge oss rätt influensavaccin, varje år

Influensavaccin har gjorts på nästan samma sätt i 70 år. En ny teknologi baserad på RNA kan förändra detta

Att varje år utveckla influensavaccinet är något av en gissningslek. Forskarna måste se in i en ”kristallkula” som utgörs av data från virusövervakning och göra bästa möjliga prognos om vilka virus som kommer att dominera under nästa säsong. Då det tar nästan sex månader att producera tillräckligt mycket vaccin kan dessa tidiga antaganden visa sig stämma dåligt. Till och med ett bra år förebygger influensavaccinet sjukdom bara till 60 procent.

Men Pfizer har nyligen ingått ett samarbete med det tyska bioteknikföretaget BioNTech kring utvecklingen av en ny RNA-baserad vaccinteknologi som kan skapa bättre influensavaccin. Det fleråriga partnerskapet bygger på BioNTechs RNA-teknologi och kan komma att påtagligt snabba upp tillverkningsprocessen för vaccinet och ta bort mycket av gissningarna när det gäller att matcha rätt formulering med de stammar som kommer att vara dominanta under den kommande säsongen.

”Om vi kan minska eller eliminera den obalans vi har från år till år skulle det innebära en stor möjlighet att bidra till att förebygga sjukdom och död i influensa”.

- Det har alltid varit något av ett lotteri varje år när influensavaccinet kommit ut. Det finns alltid oro över om det kommer att finnas tillräckligt mycket vaccin i tid för högsäsongen, och hur bra det kommer att fungera, säger Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för Pfizers vaccinverksamhet i Sverige. Om man kan minska eller eliminera den obalans vi har från år till år skulle det innebära en stor möjlighet att bidra till att förebygga sjukdom och död i influensa.

Bort med gissningsleken

För konventionella influensavacciner odlas virus i kycklingägg eller däggdjursceller för att sedan inaktiveras och processas för att göras till vacciner. Nackdelen med denna metod är att det blir stor variation i slutprodukten – viruset kan mutera även under vaccinproduktionen – och att produktionsprocessen måste uppdateras för varje ny virusstam.

Men med den nya teknologin skulle forskarna inte behöva använda levande celler i laboratoriet. De skulle istället monitorera övervakningsdata om de aktuella virusstammarna och använda information om generna hos dessa stammar för att syntetiskt producera motsvarande RNA. När personer sedan injiceras med detta RNA skulle deras muskelceller bli ”vaccinfabriker” och skapa proteiner som stimulerar immunsvar.

- Vi förväntar oss att deras celler kommer att ta upp RNA och börja uttrycka influensaantigen, säger Andreas Palmborg.

Eftersom denna metod mer liknar det som händer när en person blir infekterad med den verkliga influensan (men utan att personen blir sjuk) kommer förhoppningsvis ett starkare immunsvar att initieras.

- Fler delar av immunförsvaret blir involverade, tillägger Andreas Palmborg med syfte på aspekter av immunitet som involverar aktivitet av både antikroppar och T-celler.

Snabb reaktion

Tillverkningsprocessen för RNA-vaccinet är också enklare än den nuvarande vaccinteknologin. I forskningsskala kan ett RNA-vaccin göras åtta dagar efter det att den första sekvensen hos ett nytt influensavirus blivit känd. Utrustningen för att göra bulkvaccin kan få plats i en fraktcontainer.

- Experter tror att vaccinet kan produceras snabbt, så att man kan välja ut stammarna närmare inpå influensasäsongen och därmed undvika mycket av de gissningar som krävs med dagens teknologi, säger Andreas Palmborg. Till skillnad från vanlig influensavaccintillverkning blir tillverkningsprocessen densamma år efter år, även om influensastammarna förändras.

Detta ger också forskare och folkhälsomyndigheter bättre verktyg för att snabbt reagera på stora utbrott av influensa eller pandemier.

- Man kan till och med tänka sig att göra nödvacciner, säger Andreas Palmborg. Om det skulle bli fel med stammarna skulle det i många fall vara möjligt att snabbt kunna producera ett nytt vaccin som riktar sig mot den virusstam som orsakar utbrottet.

Ännu dröjer det ett antal år innan teknologin kan testas, men Andreas Palmborg är optimistisk om potentialen hos den nya metoden. Det är en teknologi som har möjlighet att i grunden förändra och förbättra influensavaccination, säger han. Om den blir framgångsrik kan den ersätta mycket av vårt sätt att göra saker på idag.