Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Pfizer gör inspel till regeringens Nationella Life Science Strategi

Pfizer har identifierat flera prioriterade områden i "Färdplan för Life Science". Här är en sammanfattning:

Malin Parkler, vd Pfizer Sverige. Fotograf Kate Gabor

Pfizer delar Regeringens målbild för forskningspolitiken som uttrycks i ”Färdplanen för Life Science” , det vill säga att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför både i Sverige och globalt. Life science är ett av tre områden, tillsammans med digitalisering samt miljö och klimat, som Nationella Innovationsrådet  har pekat ut som särskilt prioriterade för sitt arbete.

- Det är viktigt att regeringen har en sammanhållen politik för att ambitionerna inom Life Science området ska uppfyllas, t ex att besluten i Läkemedelsutredningen ligger i linjen med ambitionerna för strategin. Även förutsättningarna att bedriva avancerad läkemedelstillverkning bör inkluderas i strategin, säger Malin Parkler, VD Pfizer i Sverige

Övergripande nationell struktur en förutsättning

För att uppnå regeringens målbild behöver flera saker vara på plats. Några av dagens strukturer passade även bättre i en dåtid än i en framtid, vilka vi anser behöver revideras. Pfizers inspel innehåller mer detaljer om detta. Huvuddragen i vårt inspel är hur data från vården kan bidra på ett ännu bättre sätt till förbättrad vård av den enskilda patienten, både till vården i stort som till forskningen.  Pfizer anser att det är av största vikt att säkerställa att legalt stöd finns för användning av hälsodata för flera ändamål däribland screening, uppföljning och forskning samt av flera olika aktörer såsom universitet, myndigheter och privata aktörer. Här behöver regeringen ta ett ansvar. Det behövs också en nationell struktur för samordning och insamling av hälsodata och bildhantering. En bra struktur och bra data är också förutsättningen för att ta hjälp av artificiell intelligens där det är relevant.

Regelverk som underlättar för myndigheter, sjukvård och företag

Precisionsmedicin, det vill säga där behandlingen utgår från individens fysiska och genetiska egenskaper, är ett fokusområde för Life Science strategin. Vi välkomnar att området lyfts fram, dels för att det kommer många nya behandlingar och dels för att flera åtgärder på systemnivå behöver vidtas för att dessa behandlingar ska komma patienter till nytta. Det gäller såväl på nationell nivå som på landstingsnivå. Det handlar bland annat om hur dessa läkemedel ska finansieras och prissättas framöver så att behövande patienter får tillgång till dem. Det är viktigt att regeringen utvecklar ett regelverk så det blir ”lätt att göra rätt” för myndigheter, sjukvård och företag.

Gemensam målbild kring tillgång till nya behandlingar

Vi anser vidare att det vore värdefullt om Life Science strategin kan bidra till en gemensam målbild för hur lång tid det är rimligt att behövande patienter ska vänta innan de får tillgång till en ny behandling eller vaccin som godkänts av den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Idag varierar denna tid mycket och det är inte ovanligt att det tar upp till två år efter EMA-godkännandet innan patienter får tillgång till behandling. Undersökningar visar att det tar i genomsnitt knappt ett år för att ett läkemedel ska få ett godkänt subventionerat pris.

Det pågår en statlig utredning (Läkemedelsutredningen) som kan påverka hur patienter i Sverige får tillgång till nya läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att besluten i den utredningen ligger i linje med ambitionerna för Life Science strategin.