Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Sofia Ernestam, verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholm

Här är Sofias syn på Unga Reumatiker-Rapporten och vägen framåt.

Sofia Ernestam, verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholm

Sofia Ernestam har jobbat som reumatolog i drygt 20 år och är idag verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholms län. Här är hennes syn på Unga Reumatiker-Rapporten och vägen framåt.

- Sjukvården behöver lyssna på patienternas röst mer, menar Sofia, och säger att hon därför välkomnar Unga Reumatiker- Rapporten.

Att stärka patienternas kunskap om vilka krav och förväntningar man kan ha på sjukvården är ett viktigt spår för att få till en bättre dialog, menar hon. Det stöd man får som patient ska inte behöva avgöras av vilken läkare man möter. En gemensam resa måste göras för att hitta vägen framåt med slutmålet att skräddarsy lösningen efter varje person.

- Utifrån livets olika skeden behöver vården kunna utveckla sina processer så att det stödjer alla slags personer, säger hon. Vissa hittar sin egen väg men vi måste finnas där för de som inte gör det.

Det skräddarsydda stödet är också en av de mest centrala frågorna i Unga Reumatiker-Rapporten. Ett behov Sofia alltså också ser och tycker bör prioriteras. Men den enskilde läkaren kan inte göra allt. För att nå dit behövs ett nätverk med professioner som fysioterapeuter, sjuksköterskor, kuratorer finnas och andra delar av samhället också ge sitt stöd.

- Vi behöver bli bättre på att förstå och mobilisera hela nätverket runtomkring patienten. Det kan vara skolan, idrottsföreningar eller andra professioner som kan ge stöd. Sjukvården är bara en bit av det, säger Sofia.

Hon menar att Unga Reumatiker-Rapporten kan vara en bra dialogstartare. Hon tycker generellt att vården och patientföreningar behöver skapa större förståelse för varandras system och arbetssätt.

- Kunskapen om hur sjukvården fungerar är för låg idag. Vi inom vården måste förstå hur patientföreningarna fungerar och hur det är att vara ung med reumatisk sjukdom. På samma sätt behöver patientföreningar få större insikt i hur olika instanser inom sjukvården fungerar. Då kan en gemensam plattform skapas för att utveckla delar som fungerar sämre.

Utvecklingen av behandlingar har gått snabbt de senaste åren, menar hon. Att vara sjuk i reumatisk sjukdom idag är inte vad det var för fem år sedan. Det är viktigt att lyssna till rapportens svar just nu, men samtidigt förstå att om fem år kan det vara helt andra frågor som är aktuella – både för patienter och läkare.

- Man behöver hela tiden förnya sig utifrån nya patienter och i takt med samhällets utveckling, avslutar Sofia.

Läs hela Unga Reumatiker-Rapporten här