Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Studier kring uppkomsten av njursvikt vid SLE

2017 års Nanna Svartz-stipendiat, Iva Gunnarsson, om sin forskning

Bild på Iva Gunnarsson, specialist inom reumatologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset

− SLE är en reumatisk sjukdom som inte bara drabbar leder, utan många olika organ i kroppen. Symtomen kan variera mycket mellan olika patienter. De som får problem med njurarna har sämre prognos än SLE-patienter i allmänhet. Det handlar ofta om unga kvinnor som löper risk för att utveckla njurskador och därmed bli beroende av dialys eller bli njurtransplanterade, säger Iva Gunnarsson, som är 2017 års mottagare av Pfizers och Reumatikerförbundets stipendium till Nanna Svartz minne.

Iva är överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och adjungerad lektor vid Institutionen för Medicin vid Karolinska Institutet. Hon är specialist inom reumatologi och förutom en omfattande klinisk verksamhet har hon i över 20 år forskat kring SLE (systemisk lupus erythematosus) med speciellt fokus på sjukdomens påverkan på njurarna.

− Målet för min forskning är att öka förståelsen för immunregleringen vid SLE med njurpåverkan och att på så sätt bidra till förbättrade behandlingsstrategier som bevarar njurfunktionen, säger Iva.

Biomarkörer och nya läkemedel
Iva började sin bana inom reumatologin vid Huddinge sjukhus 1991. 1994 kom hon till Karolinska sjukhuset i Solna och idag arbetar hon både i Huddinge och i Solna. Sin doktorsexamen avlade hon vid Karolinska institutet 1999.

Hennes forskning har till stor del baserats på studier av blod-och vävnadsprover som inhämtats i samband med njurbiopsier.

− Att hitta biomarkörer i blod och andra kroppsvätskor som kan hjälpa oss att bättre följa sjukdomsförloppet och göra säkrare prognoser för varje enskild patient är ett av huvudspåren i min forskning idag, berättar Iva.

Hon studerar också hur de nya biologiska läkemedel mot SLE som nu utvecklas fungerar i den kliniska vardagen.

− Än så länge finns bara ett biologiskt läkemedel mot SLE registrerat i Sverige och ytterligare ett som vi kan använda för särskilda patienter. Vi kan konstatera att den typen av behandling är positiv för svenska patienter och också lära oss en hel del om hur den nya typen av läkemedel fungerar i vardagen. Vi har till exempel kunnat konstatera att rökning försämrar behandlingsresultaten.

Framstående svensk forskning
Iva framhåller att forskningen om SLE i Sverige håller hög klass. En viktig framgångsfaktor är det goda samarbetet mellan SLE-forskare i olika delar av landet. Svenska patienter är också generellt positiva till att delta i forskningsstudier. Iva och hennes kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset har sedan 1990-talet byggt upp en kohort av över 600 SLE-patienter som de nu följer upp. Också kontrollpersoner som är matchade i fråga om kön och ålder har rekryterats. De har också skapat en unik biobank med njurbiopsier, serum- och plasmaprover.

− Patienterna har nytta av att delta i forskningen, framhåller Iva. Målet är ju bättre vård för alla som lider av sjukdomen, och för den enskilde som deltar i en studie kan det innebära att man får tillgång till nya behandlingar på ett tidigt stadium.

− Njurpåverkan vid SLE är ett allvarligt symtom som kan leda till varaktig njursvikt. Jag tror och hoppas att min forskning kan öka kunskapen om immunregleringen i sjukdomen och på så sätt bidra till bättre och mer individanpassade behandlingar, säger Iva.