Värdet av vaccin – från barndom till ålderdom

Med coronapandemin har vikten av vacciner hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Vi på Pfizer, som många andra, arbetar just nu hårt med att hitta olika lösningar med vaccin och behandling mot covid-19.

Mycket är bra i Sverige när det gäller vacciner. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt och där har vi en av de högsta täckningsgraderna i världen. Men det finns stor potential att förbättra vaccinationstäckningen för andra grupper. Ingen region når idag upp till WHO:s mål om 75% vaccinerade mot influensa. Vi ligger i snitt på 50% för åldersgruppen över 65 och ännu lägre för övriga riskgrupper. Täckningsgraden för pneumokockvaccin är troligen mycket lägre då det saknas data för den typen av vaccin.

Vacciner är ett av de största framstegen för folkhälsan genom alla tider och har gjort att många allvarliga och livshotande sjukdomar kan kontrolleras. Med de många hälsofördelar de innebär för både individ och samhälle bör de vara en hörnsten i ett preventivt hälsoarbete för alla åldrar, från spädbarn till äldre.

Frågor om prevention blir extra relevanta under pandemin. Vi behöver säkra en fortsatt hög täckningsgrad i det nationella barnvaccinationsprogrammet, och vi behöver skydda äldre och riskgrupper mot influensa och lunginflammation. Det är viktigt att vaccination av barn inte pausas och även anledning att nu fatta beslut om de tidigare föreslagna särskilda vaccinationsprogram som Folkhälsomyndigheten lagt fram för influensa och pneumokocker.

Vaccin motverkar antibiotikaresistens

Pandemin har också gjort att behovet att hantera utmaningarna med antibiotikaresistens aktualiserats och blivit mer tydligt och begripligt. Genom att vaccinera kan sjukdom förebyggas och på så sätt minska antibiotikaanvändningen och därmed motverka resistensutvecklingen. Vaccin är generellt sett ett underanvänt verktyg i kampen mot antibiotikaresistens. Även här kan pneumokockvaccin vara en dellösning då mycket antibiotika används inom intensivvården just nu.

En vinst för hela sjukvårdssystemet

Utöver den nytta vacciner innebär för individen och samhället finns det stora fördelar även för vården. Vaccinationer har minskat trycket på sjukvårdens personal och ekonomiska resurser. En hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser till andra områden inom vården.

Webinar

Vacciner - en underutnyttjad resurs? (avsnitt 1/2)

Vi upplever nu en av de största hälsoutmaningarna i modern tid. Jakten på ett vaccin mot covid-19 pågår och det kan inte tas fram snabbt nog. De flesta är överens om att det är viktigt att skydda äldre och riskgrupper mot sjukdomar som det går att skydda sig mot. Men hur ska det gå till i praktiken? Vilka typer av vacciner finns tillgängliga idag och hur används de? Vad kan vi lära av barnvaccinationsprogrammet när det gäller vuxna och riskgrupper? Vad är nästa steg i Sveriges vaccinationsstrategi?

Webinar

Vacciner - en underutnyttjad resurs? (avsnitt 2/2)

Vacciner är en viktig hörnsten i inom folkhälsoarbetet och har gjort att många allvarliga och livshotande sjukdomar kan kontrolleras. Det svenska barnvaccinationsprogrammet har en av de högsta täckningsgraderna i världen. Men det finns stor potential att öka vaccinationstäckningen för äldre och andra riskgrupper. Frågor om prevention har blivit extra relevanta under pandemin. Vad är riskerna med en låg vaccinationstäckning? Kan vacciner bidra till att motverka antibiotikaresistens? Hur kan ett strukturerat vaccinationsprogram för riskgrupper praktiskt genomföras?

Miljö

Utveckling av vaccinkandidat mot covid-19

Pfizer och bioteknikföretaget BioNTech utvecklar tillsammans BioNTechs vaccinkandidat baserad på mRNA-teknik mot coronavirus och sjukdomen covid-19.

Läs mer
coronaviruset

Rekordsnabb utveckling av vaccin mot coronavirus

Normalt kan det ta 8-12 år att utveckla ett vaccin. Med tanke på det allvarliga nödläget komprimeras processer som vanligtvis tar år till månader.

Läs mer
Andreas Palmborg

Ny RNA-teknologi kan ge mer träffsäkert influensavaccin

I stället för att kultivera ett vaccin som innehåller det virus eller den bakterie som orsakar sjukdom, används genteknik. Små bitar av virusets gener skickas in i kroppens celler för att få dem att tillverka antigener som triggar immunförsvaret.

Läs mer
människor som cyklar

Pneumokockvaccin för äldre och riskgrupper

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att särskilda riskgrupper vaccinerar sig mot influensa och pneumokocker, den vanligaste orsaken till lunginflammation.

Läs artikeln
vårdpersonal

Gratis vaccin mot influensa och pneumokocker i Norrbotten

Region Norrbotten ville inte vänta på ett nationellt beslut. Man har länge haft gratis influensavaccin och sedan 2018 erbjuds även pneumokockvaccin kostnadsfritt året runt till personer över 65 år eller särskilda riskgrupper.

Läs artikeln
vaccination

Bred insats för vaccination i Danmark

Danmark utökar vaccinationsprogram för att skydda utsatta riskgrupper från att drabbas av andra allvarliga infektionssjukdomar samt frigöra kapacitet och avlasta sjukvården under coronapandemin.

Läs mer
ungdomar

Meningit - sällsynt men allvarlig sjukdom

Meningokocker är bakterier som i värsta fall kan orsaka både hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Upp till 24 procent av ungdomar är bärare av bakterien och är en av de grupper som löper störst risk att drabbas.

Läs mer
läkare med patient

Pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet

I Sverige har vi ett allmänt barnvaccinationsprogram som skyddar våra barn mot flertalet sjukdomar som kan ge allvarliga konsekvenser, bland annat pneumokocksjukdom. Sedan pneumokockvaccination inleddes 2009 har risken att drabbas minskat avsevärt bland små barn.

Läs mer
jordglob

Vaccination bidrar till förbättrad hälsa i världens fattigaste länder

Genom GAVI, ett globalt hälsopartnerskap där bland andra WHO och UNICEF ingår, med mål att förbättra möjligheterna till vaccination för barn, har Pfizer sedan 2010 tillhandahållit vaccin för att förebygga pneumokocksjukdom i världens fattigaste länder.

Läs mer