Värdet av att sluta röka

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. 3 av 4 rökare vill sluta, men alltför få lyckas. Rökning är dock en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död och med hjälp av läkemedelsbehandling fördubblas chanserna att bli rökfri. 1, 2, 3

Tobaksrökning är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Det är väl känt att tobaksrökning är starkt beroendeframkallande och ger upphov till skador. Rökning är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död. 3

En rapport från det oberoende hälsoekonomiskt forsknings- och utredningsinstitutet IHE visar att 14 400 personer dog till följd av rökning år 2015. Det innebär att rökning stod för nästan 16 procent av de totalt 91 000 dödsfall som inträffade det året. Sjukdomarna lungcancer, ischemiska hjärtsjukdomar och KOL stod för 51 procent av de rökningsrelaterade dödsfallen år 2015. 4 Totalt sett ökar tobaksrökning risken för ett 30-tal sjukdomar och varje år insjuknar 100 000 personer i rökningsrelaterade sjukdomar. 5, 6

Rökning är fortfarande vanligt i Sverige

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät från 2016 visar att 9 procent av svenskarna mellan 16 och 84 år röker tobak dagligen. Det innebär att nästan 1 miljon människor röker trots de uppenbara riskerna. Daglig tobaksrökning varierar mellan olika grupper avseende kön, ålder, utbildningsnivå och var man bor i Sverige. Det är något vanligare att röka dagligen bland kvinnor än bland män (10 respektive 8 procent). Både bland kvinnor och bland män är det vanligast att röka i åldersgruppen 45–64 år. Det är mindre vanligt att röka dagligen bland de med eftergymnasial utbildning än bland de med kortare utbildning.

Dock är andelen av befolkningen i Sverige som uppger att de använt tobak (rökt eller snusat) vid något tillfälle de senaste 30 dagarna betydligt högre och ligger på 25 procent, det vill säga en fjärdedel av befolkningen. 7 Andelen dagligrökare har minskat över tid (2003-2016) medan andelen sporadiska rökare legat på en förhållandevis oförändrad nivå under hela perioden. 8

Andel rökare i Sverige

Många drabbas av passiv rökning. Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken och resten når omgivningen. Även om du själv inte röker så utsätts du för samma typer av hälsorisker om du andas in tobaksrök, dock på en lägre nivå. Det innebär att du som passiv rökare kan få luftvägsbesvär, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Barn är särskilt känsliga för skador av tobaksrök i omgivningen. Socialstyrelsen har beräknat att passiv rökning årligen bidrar till 5-10 fall av lungcancer hos personer som aldrig rökt samt ca 400 fall av hjärt- kärlsjukdom. 9 

Rökning kostar samhället 31 miljarder kronor per år

År 2015 uppgick de totala samhällsekonomiska kostnaden för rökning till 31.5 miljarder kronor. Enligt Cancerfondens beräkningar motsvarar det hela primärvårdens kostnader för alla allmänläkare och sjuksköterskor. Av dessa 31,5 miljarder kronor stod produktionsbortfall för 19,6 miljarder kronor, sjukvårdskostnader för 9,9 miljarder kronor och vård av närstående för 2 miljarder kronor. 4

Samhällskostnader för rökning

Positiva effekter av att sluta röka

Att sluta röka minskar risken att drabbas av sjukdom. Förloppen i figuren nedan är typiska efter att en person har rökt 20 cigaretter per dag i 30 års tid och sedan slutar röka. Snabbast är riskminskningen för hjärt-kärlsjukdomarna. 10

Effekter av att sluta röka

Det finns också positiva effekter med att inte röka i samband med en operation. Vid rökning får kroppens vävnader mindre syre, vilket gör att ett operationssår läker långsammare än normalt vilket ökar risken för infektion. Enligt 1177 Vårdguiden kan risken för komplikationer halveras genom att vara rökfri åtta veckor innan samt efter operationen. 1

En nationell undersökning gjord bland rökare år 2014 visade att 3 av 4 som röker vill sluta. 2 1177 framhåller motivation som den främsta framgångsfaktorn för att bryta nikotinberoendet. När motivationen väl finns kan läkemedel fördubbla chanserna att lyckas bli rökfri. 1

 

Referenser

  1. 1177. Fakta och råd om rökning och snusning. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rokning-och-snusning/
  2. Tobaksvanor – nationella resultat och tidsserier 2014
  3. Global Burden of Disease (GBD) 2016. Top 10 causes of disability-adjusted life years (DALYs) in 2016 and percent change, 2005-2016, all ages, number.
  4. IHE. http://ihe.se/wp-content/uploads/2017/06/IHE-Rapport-2017_4_.pdf
  5. World Health Organization (2014). Global status report on noncommunicable diseases 2014. World Health Organization.
  6. Socialstyreslen 2014 (Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar, Socialstyrelsen 2014)
  7. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata. Passiv rökning (självrapporterat) efter kön, region och år. Andel (procent). 2011-2014 https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/levnadsvanor/tobaksrokning-daglig/
  8. CAN (2017). Tobaksvanor i Sverige – tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2016. Rapport 166. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm. Clara Henriksson & Mats Ramstedt
  9. Socialstyrelsen 2009
  10. Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/tobaksberoende.html