Vinnova vill stötta fler preventionsprojekt

Varje år satsar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ungefär tre miljarder kronor för att främja forsknings- och innovationsprojekt. Myndighetens uppgift är att bidra till en hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Det gör man genom utlysningar där företag, offentliga aktörer och andra organisationer kan söka finansiering.

Karin Eriksson, Vinnova

För närvarande rullar 2 550 projekt som fått stöd av Vinnova. En fjärdedel av dessa är inom hälsoområdet varav ett fåtal rör prevention. Karin Eriksson, enhetschef vid Vinnovas avdelning för hälsa ser gärna att fler aktörer skulle söka bidrag för preventionsprojekt.

– Sedan 2011 har vi beviljat stöd till 20 projekt inom prevention. Det är för lite. Men vi är hoppfulla och tror att när Big Data blir mer etablerat så kommer situationen att förändras. Big Data gör det möjligt att både samla in, behandla, lagra, söka, dela, överföra och analysera information utifrån enorma mängder data, förklarar Karin Eriksson. Det innebär att man kommer att kunna förutspå vem som kan bli sjuk på ett annat sätt än man har möjlighet att göra idag.

Karin Eriksson påpekar dock att i flera av Vinnovas hälsoprojekt kan prevention ingå som en del i projektet men att det inte definieras som preventionsprojekt.

– När det gäller hälsoprojekt och prevention kan det handla om både varor och tjänster. Med tjänster menas alltifrån arbetssätt till appar där man kopplar på en tjänst, säger Karin Eriksson.

Neurokognitivt test av minnet via surfplatta

– Ett sådant preventionsprojekt som vi stöttar är en e-hälsotjänst där man via en app kan göra digitala kognitionstester av bland annat minnet för att upptäcka demens tidigare samt kartlägga hjärnans återhämtning efter en stroke eller hjärnskakning. Patienterna gör testerna på en surfplatta.

Tjänsten är tänkt för framförallt primärvården och minnesmottagningar och tanken är att avlasta mottagningarna. Med appen slipper man testledare och pappersbaserade tester som kostar pengar.  Istället kan patienterna screenas på plats via surfplattan och vårdpersonalen kan i realtid få en digital analys av resultaten. Testerna är även tänkta att kunna utföras på arbetsplatser och inom idrottsförbund.

– Ett annat projekt som får Vinnovastöd är ett litet bolag som utvecklar vaccin för juverinflammation hos kor vilket vanligtvis orsakas av en bakterieinfektion och ofta behandlas med antibiotika. Det slipper man med vaccin, säger Karin Eriksson.

Måste vara trovärdigt

För att ett företag eller annan aktör ska beviljas bidrag av Vinnova måste det finnas en potential och vara nyskapande. Aktörerna som söker finansiering ska också vara trovärdiga och projektet ska kunna genomföras på ett övertygande sätt. I genomsnitt beviljas cirka 20 av 100 sökande stöd.

– Vi ger stöd till allt ifrån företag och universitet till regioner, kommuner och landsting. Vinnovas uppdrag är att stimulera samverkan mellan företag, universitet och högskolor liksom offentlig verksamhet, civilsamhället och andra aktörer. Verksamheten är även inriktad på att stärka internationell samverkan. Kravet för att få stöd är dock att det är en juridisk person som söker, säger Karin Eriksson.

Kriterierna kan också se olika ut för olika utlysningar.

– Vi har till exempel haft en utlysning inom artificiell intelligens, AI där vi ställt som krav att den ena parten ska stå för AI-kompetensen och den andra parten kommer från hälso-och sjukvården eller omsorgen. Kravet för få finansiering är att de söker bidrag gemensamt.

Karin Eriksson förklarar att Vinnova aldrig på förhand vet vad de olika projekten kommer att leda till.

– Förhoppningsvis leder de till nya innovationer som gagnar folkhälsan. Men hon menar att Vinnova måste våga stötta projekt även om inte alla lyckas.

– Ibland kan ett projekt som inte nådde hela vägen fram utvecklas till något annat än vad som var tänkt från början. Vi följer projekten så länge de får stöd av oss, säger Karin Eriksson.

Pfizer samarbetar med Vinnovastött företag

Ett företag som tidigare fått bidrag av Vinnova är AMRA som utvecklat en datorbaserad metod för att analysera magnetkamerabilder där man mäter personers kroppssammansättning. Tekniken ger en exakt bild av fettsammansättningen och musklerna i kroppen, en så kallad kroppsprofil, Body Composition Profile, BCP. En kroppsprofil ger mer relevant information än det traditionella måttet BMI. AMRAS metod mäter både bukfett, underhudsfett, muskelfett, leverfett samt individuella musklers volym. På så sätt kan man upptäcka risker för olika sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och leversjukdom.

Förra året inledde Pfizer ett forskningssamarbete med AMRA. Pfizer bidrar dels genom finansiering av forskningsarbetet, men även i arbetet med att analysera resultaten. Genom sitt investmentbolag Pfizer Venture Investment har Pfizer också gått in med investeringskapital i AMRA.

Själva forskningsarbetet utförs också med hjälp av en stor engelsk biobank, UK Biobank. Genom att analysera magnetkamerabilder från tusentals patienter och koppla resultaten till deras dokumenterade sjukdomar kan man identifiera kroppsprofiler som innebär ökad risk för en viss sjukdom.

Tanken med tekniken är att den ska kunna hjälpa sjukvården hitta patienter med risk för allvarliga sjukdomar så att man kan sätta in individanpassad behandling.

Lena Bäckström, Aleris

Förmaksflimmer - vanligaste hjärtrytmrubbningen

– Genom att screena personer för förmaksflimmer kan man undvika både personligt lidande och stora kostnader för samhället, säger Lena Bäckström, verksamhetschef vid Aleris Vårdcentral Stureplan i Stockholm.

Läs hela intervjun