Dessvärre är vaccination av äldre och andra riskgrupper ineffektiv, ojämlik och ostrukturerad, trots målgruppens behov av skydd. Den statliga utredningen ”Ett samordnat Vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner” (SOU 2024:2) var därför efterlängtad. Men enligt Pfizers mening kommer förslagen i utredningen inte bidra till de förändingar som är nödvändiga för att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret blir ändamålsenliga och effektiva. Detta är beklagligt då en välvaccinerad befolkning är en bärande del i att bygga ett hållbart samhälle och ett starkt civilt försvar – ett perspektiv som förtjänar att belysas då vi lever i en tid präglad av ett oroligt säkerhetspolitiskt läge, klimatförändringar och ökad globalisering.
 

Nedan återfinns huvudbudskapen i Pfizers remissvar på den aktuella utredningen. 

1. Vi välkomnar och delar utredningens bedömning om att samhällsperspektivet är relevant som utgångspunkt för de hälsoekonomiska utvärderingarna av nationella vaccinationsprogram. Om samhällsperspektivet inte beaktas riskerar det att främja en ineffektiv användning av offentliga medel och i förlängningen till att vi investerar mindre i hälsa än vad som är samhällsekonomiskt motiverat.
    
2. Ett nationellt vaccinationsprogram bör i vissa fall även kunna innefatta vacciner som ger skydd mot sjukdomar som har en allvarlig karaktär även om de inte orsakar stor smittspridning i samhället. Utredningens snäva definition, där fokus läggs på att motverka smittspridning i samhället, riskerar att ytterligare förstärka de regionala och socio-ekonomiska skillnader när det gäller tillgång till vaccin.
    
3. Inför ett nationellt vaccinationsprogram för äldre och andra riskgrupper som bygger på en prestationsbaserad ersättningsmodell med konkreta utfallsmål för vaccinationstäckning som regionerna behöver uppnå för att ta del av ersättningen. Till skillnad från dagens villkorslösa nationella vaccinationsprogram, kan detta stimulera införande av infrastruktur och system nödvändiga för att effektivisera regionernas vaccinationsarbete.
    
4. Utvidga det nationella vaccinationsregistret till att omfatta alla vacciner som är tillgängliga i Sverige. Utredningens förslag om att enbart inkludera vaccin från regionala och nationella vaccinationsprogram är för smalt. Inkludering av samtliga vacciner är en nödvändighet för att möjliggöra heltäckande uppföljning avseende kvalitetsutfall och hälsoekonomiska effekter. Men inte minst också för att hjälpa den enskilde med att veta vilka vaccin som har tagits och när, samt när det är dags för eventuell påfyllnadsdos för att säkerställa fullgott skydd.
    
5. Ge läkemedelsföretagen möjlighet att initiera en tidsatt process hos relevant myndighet för utvärdering av medicinsk rekommendation och hälsoekonomisk analys av nya vacciner. Utredningen menar att dagens ordning är ändamålsenlig. Vi håller inte med. I takt med att det utvecklas vacciner mot fler sjukdomar skulle en tidssatt process främja ett effektivare tillgängliggörande av nya vaccin som kan skydda mot sjukdom, rädda liv, minska belastningen på hälso- och sjukvården och stärka Sveriges civila försvar.
    
6. Upphandling av vacciner i nationella vaccinationsprogram bör hanteras av en aktör med medicinsk expertis inom vaccin med direkt förankring med hälso- och sjukvården. Därtill bör upphandlingskriterierna baseras på i) medicinsk ändamålsenlighet; ii) återspegla det totala samhällsekonomiska värdet utifrån en hälsoekonomisk bedömning, och iii) främja försörjningsberedskap (genom att exempelvis tillåta flera leverantörer).

Våra senaste artiklar