2021-08-26

I höst kommer regeringen med den nya forskningspolitiska propositionen. Pfizer blev under 2019 inbjudna att komma med förslag till forskningspolitiken. Här kan du läsa en sammanfattning av Pfizers inspel till regeringen.
 

För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt och attraktivt för forskning behövs ett klimat som stimulerar innovation. Pfizer anser därför att det är av stor vikt att kommande proposition innehåller en betydande del för att förbättra Sveriges innovationsklimat inom det medicinska området.

- För ett forskande läkemedelsföretag som Pfizer är det helt nödvändigt att forskning, innovation och samverkan med näringslivet hanteras i ett politiskt sammanhang där även regionerna, som huvudmän för hälso- och sjukvården ingår, säger Malin Parkler, VD för Pfizer i Sverige.
 

Fyra förslag till regeringen

I Pfizers inspel till den kommande forskningspropositionen ingår följande förslag:

1. Stärkt uppdrag för samverkan mellan akademi, statliga myndigheter, hälso- och sjukvård, regioner och företag

För att Sverige ska lyckas återta en stark position inom Life Science-området behöver samverkan mellan näringsliv, akademi och den offentliga sjukvården stärkas ytterligare. Det behöver ske både via att premiera beteenden som driver samverkan som inkluderar näringslivet, och via förutsättningar i regelverk som underlättar samverkan.
 

2. Stärkt nationell infrastruktur för klinisk forskning

Sverige har goda förutsättningar att med hjälp av digitalisering och användning av vårddata (samla in, använda och dela) bemöta problem inom vården. Men det behövs en nationell forskningsinfrastruktur för vårddata, samt moderna biobankslagar som tillåter att detaljerad vård- och forskningsdata kan kopplas till biologiska prover.
 

3. Omtag för att säkerställa Sveriges konkurrenskraft och attraktivitet för läkemedelsprövningar i Sverige

Fler kliniska prövningar skulle bidra till att främja medicinsk forskning och innovation. I Sverige sjunker antalet kliniska prövningar, delvis på grund av en alltför komplicerad process för förfrågningar om kliniska studier. Dessutom har resurserna i vården för att bedriva kliniska studier minskat. Fler sjuksköterskor med kompetens inom kliniska studier skulle minska belastningen på vården och därmed öka intresset och möjligheten att delta i studier.
 

4. Förtydliga det pågående tioåriga nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens med att även omfatta diagnostik och förebyggande insatser som vacciner för att minska infektionstrycket

Antibiotikaresistens omnämns som ett av de största hoten mot folkhälsan. Vår moderna avancerade sjukvård är helt beroende av antibiotika för att inte en vanlig operation eller en lunginflammation ska bli livshotande. Regeringen har sedan tidigare uttalat tydliga ambitioner med arbetet mot antibiotikaresistens, både i Sverige och globalt. För att ta ett steg vidare behöver diagnostik och prevention, som vaccinationer, inkluderas på ett tydligare sätt.