Pneumokocker är bakterier som de flesta av oss bär på utan att bli sjuka. Men för små barn, äldre och personer med vissa underliggande sjukdomar kan pneumokocker orsaka allvarliga, ibland livshotande infektioner som lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.¹
Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Bakterierna finns naturligt i näsa och svalg, framför allt hos små barn, och sprids via droppar i luften när någon hostar, nyser eller pratar.¹ ² Det finns över 100 kända serotyper av pneumokocker, och ett begränsat antal av dem står för merparten av den allvarliga sjukdomen.²
De flesta som smittas får lindrigare besvär som öron- eller bihåleinflammation, men pneumokocker kan också leda till så kallad invasiv pneumokocksjukdom (IPD) – det vill säga att bakterierna tar sig ut i blodbanan eller till hjärnhinnorna. Invasiv pneumokocksjukdom är en allvarlig infektion med en dödlighet på upp till omkring 10 procent.¹ ³
Pneumokockinfektioner förekommer i alla åldrar, men drabbar främst:¹ ²
När en bakteriell komplikation uppstår i samband med en virusinfektion i luftvägarna, exempelvis influensa, är det i regel pneumokocker som är orsaken.²
Invasiv pneumokocksjukdom är anmälningspliktig i Sverige. Under 2023 rapporterades 1 455 fall av invasiv pneumokocksjukdom, vilket motsvarar 13,7 fall per 100 000 invånare.⁴ ⁵ Under 2024 och 2025 har antalet rapporterade fall legat kvar på en hög nivå.⁴
Sjukdomen är vanligare under vintern och drabbar i synnerhet de allra yngsta och de äldsta i befolkningen. Trots att pneumokockinfektioner vanligtvis kan behandlas med antibiotika kan allvarliga fall kräva intensivvård, och risken för komplikationer och död ökar med stigande ålder och underliggande sjukdom.² ³
Vaccination är det viktigaste sättet att förebygga allvarlig pneumokocksjukdom. I Sverige ingår vaccination mot pneumokocker i det allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan 2009. Barn erbjuds vaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder.²
Sedan december 2022 ingår pneumokockvaccination också i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Det innebär att personer från 2 års ålder med vissa sjukdomar eller tillstånd – exempelvis kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar eller avsaknad av mjälte – ska erbjudas kostnadsfri vaccination.⁶
Dessutom ska vaccination erbjudas till alla det år de fyller 75 år. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därutöver alla från 65 års ålder att vaccinera sig, och i de flesta regioner är vaccinet kostnadsfritt redan från 65 år.⁶ ⁷
I januari 2026 uppdaterade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper. Den viktigaste nyheten är att alla riskgrupper nu rekommenderas vaccination med konjugatvaccin – en vaccintyp som ger ett robust immunologiskt skydd genom att koppla kolhydrater från bakteriens kapsel till ett protein.² ⁷
Det finns två huvudtyper av pneumokockvaccin:²
Konjugatvaccin har i studier visat sig skydda mot cirka 90 procent av de invasiva infektioner som orsakas av de pneumokocktyper som ingår i vaccinet. Vaccinerna ger även ett visst skydd mot öron-, bihåle- och lunginflammation.²
Flera studier har visat en påtaglig så kallad flockeffekt efter införandet av allmän barnvaccination mot pneumokocker. Det innebär att även ovaccinerade personer får ett visst indirekt skydd, eftersom smittspridningen minskar i samhället när fler barn är vaccinerade.²
Tala med din läkare eller sjuksköterska om du är osäker på om du tillhör en riskgrupp.
En luftvägsinfektion är en infektion som påverkar slemhinnorna
i luftvägarna och som kan orsakas av både virus och bakterier. Covid-19, influensa, RS-virus och pneumokocker hör till de vanligaste. Ta del av snabbfakta om luftvägsinfektioner här.
På webbplatsen luftvägsinfektioner.se hittar du information om några av våra vanligaste luftvägsinfektioner, hur de sprids, vilka som löper störst risk och vad du kan göra för att minska risken.
Fokusområden
Senaste nyheterna inom våra fokusområden