Med covid-19-pandemin hamnade vikten av vacciner i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Vaccination är ett effektivt sätt att förebygga infektion och är en vinst för både den enskilda individen, samhället i stort och vården.
Mycket är bra i Sverige när det gäller vacciner. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt och där har vi en av de högsta täckningsgraderna i världen. Men det finns stor potential att förbättra vaccinationstäckningen för andra grupper.
För influensavaccin har täckningsgraden ökat under pandemin men fortfarande är det flera regioner i Sverige som inte når upp till WHO:s mål om 75% vaccinerade mot influensa. Täckningsgraden för pneumokockvaccin bland riskgrupper är troligen tydligt lägre då det saknas robusta data för denna typ av vaccin.
Vacciner är ett av de största framstegen för folkhälsan genom alla tider och har gjort att många allvarliga och livshotande sjukdomar kan kontrolleras. Med de många hälsofördelar de innebär för både individ och samhälle bör de vara en hörnsten i ett preventivt hälsoarbete för alla åldrar, från spädbarn till äldre.
Frågor om prevention blev extra relevanta under covid-19-pandemin. Vi behöver säkra en fortsatt hög täckningsgrad i det nationella barnvaccinationsprogrammet, och vi behöver skydda äldre och riskgrupper mot influensa, RS-virus och lunginflammation.
Covid-19-pandemin innebar också att behovet av att hantera utmaningarna med antibiotikaresistens aktualiserades. Genom att vaccinera kan sjukdom förebyggas och på så sätt minska antibiotikaanvändningen och därmed motverka resistensutvecklingen.
Utöver den nytta vacciner innebär för individen och samhället finns det stora fördelar även för vården. Vaccinationer har minskat trycket på sjukvårdens personal och ekonomiska resurser. En hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser till andra områden inom vården.
Sidan 26. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/arkiv-for-influensa-veckorapporter/sasongsrapport-for-influensa/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/nationella-vaccinationsprogram/program-for-riskgrupper/
En luftvägsinfektion är en infektion som påverkar slemhinnorna
i luftvägarna och som kan orsakas av både virus och bakterier. Covid-19, influensa, RS-virus och pneumokocker hör till de vanligaste. Ta del av snabbfakta om luftvägsinfektioner här.
På webbplatsen luftvägsinfektioner.se hittar du information om några av våra vanligaste luftvägsinfektioner, hur de sprids, vilka som löper störst risk och vad du kan göra för att minska risken.
Efter rent vatten, rankar WHO vaccin som den viktigaste åtgärden för att förebygga god hälsa och rädda liv. Här berättar Andreas Palmborg, medicinsk ansvarig för vacciner, om vaccinets historia, vaccination i Sverige, förtroende för vaccin, godkännandeprocessen för vaccin och en utblick mot framtiden.
Att utveckla ett vaccin kräver många steg. Det kan normalt ta upp till 15 år från laboratoriestudier till godkännande och bred användning. Här går vi igenom de olika stegen.
Fokusområden