TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som sprids via fästingar och förekommer i stora delar av Europa och Asien. Varje år rapporteras 300–600 fall av TBE i Sverige. Sjukdomsbilden varierar från milda symtom till allvarliga hjärninflammationer. En annan benämning på sjukdomen är fästingburen encefalit.1
TBE orsakas av ett virus som tillhör gruppen flavivirus. Viruset cirkulerar främst bland smågnagare, medan hjortdjur är viktiga värddjur för fästingar och bidrar till deras reproduktion och spridning.1
Människor smittas genom bett från TBE-smittade fästingar, som ofta har fått viruset genom att bita smittade smågnagare. De flesta fallen ses under sommaren och hösten. Smittrisken för TBE i Sverige, är störst i Götaland och Svealand. Utomlands identifieras även fall som smittats via opastöriserad mjölk, men några sådana fall har ännu inte rapporterats från Sverige. Sjukdomen smittar inte från person till person.1
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är vanligen 1–2 veckor.1
De flesta infekterade personer får inga symtom alls, men cirka en tredjedel får mildare influensaliknande symtom som går över inom en vecka. En andel utvecklar allvarligare symtom som yttrar sig som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och eventuellt kramper och förlamningar. Vissa individer får symtom från hjärnan direkt, utan föregående feberepisod.1
De flesta som insjuknar med neurologiska symtom blir helt återställda men ungefär en tredjedel får långdragna eller bestående besvär med bland annat uttalad trötthet och minnesstörningar. Vissa får bestående förlamningar, även om det är ovanligt. Dödsfall förekommer men är sällsynta. Barn i yngre åldrar som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna, men de kan också få kvarstående besvär.1
Specifik behandling saknas, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom.1
Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.1
Sjukdomen diagnostiseras genom detektion av antikroppar mot smittämnet eller att virusets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder.1
Bild. Folkhälsomyndighetens definierade riskområden i Sverige för TBE.
I Sverige finns TBE främst i Götaland och Svealand. Förutom i några enstaka områden norr om Dalälven har TBE inte påträffats i norra Sverige. Förekomsten av TBE varierar mycket mellan olika områden i mellersta och södra Sverige.2
I de flesta områden i Sverige är andelen fästingar som bär på TBE-virus mycket låg. Men sannolikheten att få TBE ökar ju fler fästingbett man får. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en karta där det framgår hur vanligt det är att smittas av TBE i ett område:2
Det finns vaccin som skyddar mot TBE och är godkänt från ett års ålder.3
Folkhälsomyndighetens rekommendationen om vaccination mot TBE utgår från kartan över riskområden, vilka baseras på hur vanligt det är att smittas av TBE.3
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till:
Det är särskilt viktigt för personer som ofta befinner sig i naturen och återkommande blir bitna av fästingar att vaccinera sig.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot TBE riktar sig till beslutsfattare i regionerna och är endast vägledande. TBE-vaccinationerna ingår inte i ett nationellt program och betalas som regel av individen själv. Ibland betalar regionerna en del av kostnaden. Beslutsfattare i respektive region avgör hur Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan anpassas utifrån regionens förutsättningar.3
Fokusområden
Senaste nyheterna inom våra fokusområden