För vårdpersonalKontakta ossWebbsida för vården PressrumJobba hos ossKontakta ossRapportera Biverkningar Våra webbplatser Användarvillkor Aktuellt Så behandlar vi personuppgifter Information om cookiesOm den här sidanKontakta webbansvarigSitemap
HemOm PfizerAktuelltNyheterAntimikrobiell resistens – vad är det?Antimikrobiell resistens – vad är det?Värdet av läkemedel

2022-11-02

Du kanske har hört talas om "AMR" men vad är AMR och vad kan man göra åt det? Här tar vi upp och besvarar några av de vanligaste frågorna kring detta växande hälsoproblem.

Vad är AMR?

AMR – eller antimikrobiell resistens – är när en mikrob kan överleva exponering för ett läkemedel som normalt skulle döda den eller stoppa dess tillväxt. Dessa läkemedel kallas antimikrobiella medel och det finns många olika typer, även om antibiotika förmodligen är det mest kända1.

Mikrober är små levande varelser som ofta är ofarliga, men vissa kan orsaka sjukdomar. Det finns fyra huvudtyper av mikrober som kan orsaka en rad infektioner2:

  • Bakterier – t.ex. salmonella

  • Virus – t.ex. HIV

  • Svamp – t.ex. fotsvamp

  • Protozoer – t.ex. malaria

Mikrober som överlever behandling med antimikrobiella läkemedel kan växa och spridas, vilket leder till uppkomsten av "superbakterier" som är svåra, eller ibland omöjliga att behandla. Ett välkänt exempel på en superbakterie är MRSA: meticillinresistent Staphylococcus aureus (meticillin är ett antibiotikum och Staphylococcus aureus är en bakterie som är resistent mot det).

MRSA-infektioner förekommer vanligtvis på sjukhus3 och kan ibland spridas i hela kroppen, vilket leder till allvarlig sjukdom och sepsis, som är en livshotande reaktion på en infektion4. Ett annat exempel är Candida auris, en multiresistent svamp som sprider sig snabbt över hela världen och som främst drabbar svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar5.
 

Varför kan vissa mikrober överleva exponering för vissa läkemedel som är framtagna för att döda dem?

Mikrober, såsom bakterier, har funnits i miljarder år och utvecklas ständigt. De överlever genom att känna av sin omgivning och anpassa sig när förhållandena inte är idealiska – till exempel vid extrem värme, extrem surhet eller exponering för skadliga ämnen6. Så när mikrober i kroppen utsätts för ett läkemedel som är utformat för att döda dem, kan de mutera i ett försök att överleva.

Även om många av dessa mutationer inte kommer att lyckas, kan vissa hjälpa mikroben att överleva. Dessa resistenta mikrober är sedan fria att föröka sig och spridas till andra – vilket orsakar infektioner som är läkemedelsresistenta.
 

Om AMR har pågått under en längre tid, varför ser vi en ”AMR-kris” nu?

Även om AMR har förekommit naturligt under lång tid, förvärrar mänskligt beteende den. I dag är läkemedelsresistenta infektioner en av de största hälsoutmaningarna som samhället står inför7. Några av de vanligaste orsakerna som driver utvecklingen är:

  1. Felaktig och överanvändning av antimikrobiella medel (t.ex. antibiotika)
  2. Brist på tillgång till rent vatten, sanitet och hygien för både människor och djur
  3. Dåligt smittskydd på vårdinrättningar och inom djuruppfödning
  4. Brist på tillgång till mediciner, vacciner och diagnostik
  5. Brist på medvetenhet och kunskap om AMR och vad man kan göra

Var och en av oss spelar en viktig roll i att hjälpa till att stoppa spridningen av läkemedelsresistenta infektioner. Försiktighetsåtgärder som rekommenderades under pandemin, som att tvätta händerna regelbundet, kan göra stor skillnad. Även att säkerställa att man tagit alla rekommenderade vaccinationer och att endast använda antimikrobiella medel, till exempel antibiotika när det förskrivs av läkare.
 

Varför kan vi inte bara utveckla nya läkemedel för att stoppa AMR?

Att utveckla nya läkemedel är bara en del av lösningen. Forskare jobbar hårt med att utveckla nya antimikrobiella medel, men detta är inte tillräckligt för att stoppa AMR. Med tiden kommer mikrober att fortsätta att utvecklas och också bli resistenta mot de nya läkemedlen.

Vi kan inte stoppa mikrober att utvecklas och bli resistenta. Men vi kan förändra vårt förhållande till antimikrobiella medel och erkänna AMR som ett hälsoproblem som vi måste leva med och arbeta hårt för att hålla i schack. En viktig del av detta är att minska den felaktiga användningen av de antimikrobiella medlen som vi redan har för att de ska fungera längre.
 

Varför är det viktigt?

AMR utgör en verklig risk för vår hälsa. Mer än 1,2 miljoner människor världen över dog under 2019 av infektioner orsakade av bakterier som är resistenta mot antibiotika8. Det är mer än den årliga dödssiffran för malaria eller AIDS.9, 10

AMR påverkar också sjukvårdssystemen och kan leda till längre sjukhusvistelser, stängning av avdelningar och inställda operationer11. Enligt Folkhälsomyndigheten beräknas antal personer som drabbas av resistenta bakterieinfektioner i Sverige öka från drygt 15 000 år 2018 till närmare 71 000 år 205012.

Utan effektiva åtgärder mot AMR kommer antalet personer som dör av infektioner att öka. Vardagliga medicinska ingrepp som kejsarsnitt, höftoperationer, kemoterapi och organtransplantationer kommer att innebära mycket hög risk, eftersom infektioner som kan uppstå i samband med dessa procedurer inte kommer att kunna behandlas.
 

Referenser

  1. European Medicines Agency (EMA). Advice on the designation of antimicrobials or groups of antimicrobials reserved for treatment of certain infections in humans. Elektronisk rapport. Maj 2022. URL besökt 22-09-08: https://www.ema.europa.eu/en/documents/regulatory-procedural-guideline/advice-designation-antimicrobials-groups-antimicrobials-reserved-treatment-certain-infections-humans/6-veterinary-medicinal-products_en.pdf

  2. Ericson E, Ericson T, Kan B. Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdhygien. Femte upplagan. Stockholm: Liber; 2018.

  3. NHS. Conditions, MRSA. Last accessed: March 2022. 

  4. Sepsis Alliance. MRSA. Last accessed: March 2022. 

  5. Ademe, M., & Girma, F., 2020. Candida auris: From Multidrug Resistance to Pan-Resistant Strains. Infection and drug resistance, 13, 1287–1294. Last accessed: March 2022. 

  6. Gao, H., Weitao, T., He, Q., 2011. Coping with the Environment: How Microbes Survive Environmental Challenges. International Journal of Microbiology. Last accessed: March 2022.

  7. World Health Organization. Antimicrobial resistance. Last accessed: March 2022.

  8. Antimicrobial Resistance Collaborators: Murray C, Ikuta KS, Sharara F et al. 2022. Global burden of bacterial antimicrobial resistance in 2019: a systematic analysis. The Lancet. Volume 399, issue 10325, p629-655. Last accessed: March 2022

  9. World Health Organization. Malaria. Last accessed: March 2022.

  10. UNAIDS. Global HIV & AIDS statistics – Fact sheet. Last accessed: March 2022. 

  11. Dadgostar, P., 2019. Antimicrobial Resistance: Implications and Costs. Infection and Drug Resistance. Volume 23, p3902-3910 Last accessed: March 2022

  12. Folkhälsomyndigheten, 2017, ”Framtida kostnader för antibiotikaresistens”, s.9, 12,https://web.archive.org/web/20190717090302/https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/januari/fyra-ganger-mer-antibiotikaresistens-ar-2050/

Webbsida för vårdenPressrum Jobba hos ossKontakta ossRapportera Biverkningar Våra webbplatserAnvändarvillkor Aktuellt Så behandlar vi personuppgifterInformation om cookiesOm den här sidanKontakta webbansvarigSitemapPfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter därtill.